Samma kväll men nu lite gladare

Jag var ute och fotade idag, på riktigt, för första gången sedan jag kommit hit. FY på mig för att det tagit sådan tid.

Jag passade på när Nick kom hem redan vid halv fyra och jag äntligen kunde lämna hemmet. Jag hade huvudverk och behövde frisk luft. Först tänkte jag springa men när jag gått några hundra meter på vägen ändrade jag mig och bytte springbyxorna till jeans, tog kameran, glasögonen och begav mig mot Themsen.

Nu sitter jag och lyssnar på musik och redigerar bilder. Åh va jag har saknat det. Det är så underbart att upptäcka gamla glädjeämnen. Som igår när jag skypade med pappa och skulle försöka hitta ett avsnitt i filmen Rock-a-doodle. Den som handlar om en tupp som tappar sitt "galande", svensk röst spelad av Jerry Williams. Det var nog den bästa filmen jag visste när jag var lite. Dels för musiken men också för.. jag vet inte. Den är underbar. Se den om ni inte gjort det.

I alla fall skulle jag försöka hitta den biten då den elaka ugglan med monokeln spelar en låt på sin gigantiska orgel. Jag minns det med sådan fasa! Hen var så fruktansvärt läskig och den här kusliga låten blev ännu mer obehaglig av det. Anledningen till att jag kom att tänka på den var att Adam, Emmas pianolärare, spelade den på sitt piano (med orgelinställning) när jag var där med henne igår. Det var nästan lite overkligt att höra det stycket igen, så långt senare och i det sambandet. Senast jag hörde det satt jag antagligen med myskläder i den bruna skinnsoffan hemma i VB. Kanske var jag inte mer än 14 år. Nu satt jag i en annan soffa, en röd och sväljande mjuk, i ett rum fullt av skräp iklädd jacka och med den engelska boken i knät. Där satt jag och såg på två Engelska människor spela piano. Var av en av dem var mitt ansvar. Jag var Au pair i England. Vem kunde ana.

Ja. Jag spelade i alla fall den biten för pappa och fick då samtidigt se massa bitar ur denna underbara film. Jag blev oerhört sugen på att se den. Jag är så ledsen över att det nog inte finns någon jag känner som uppskattar den filmen lika mycket som jag. Jag kan inte njuta av den ihop med någon. Jag hade velat det, det hade varit fint...

Ja, vart började jag egentligen.... JO! Bilder. Ni ska få ett saftigt bildinlägg senare. Lovar. Det behövs.