söndag 28 november 2010

1:a advent.

Jag sov till nästan halv 10 idag vilket är sent för att vara jag.
Efter frukost satte jag och pappa igång med att julpynta huset. Upp med gardiner, nya dukar på borden och ljusstakar i fönstren. Fikapaus med en kopp kaffe och Aladdinasken. Någon skrattretande, dålig komedi från 80-talet och snö som yr utanför fönstret.

Om en stund är vi inbjudna till grannfolket på adventsfika. Det ska bli gott. Något av en tradition tror jag nog.

Tack för sovmorgonar på måndagar.
Tack för att jag och pappa vaknade på rätt sida idag båda två, för en gångs skull.

lördag 27 november 2010

Varm under armarna/underarmarna

Man blir lite varmare när en frusen Elin klamrar sig fast i ens arm. Tro mig.

Mina lår är förfrusna men om överkroppen är jag varm, tack vare min underbara jacka. Förövrigt har det varit en fin dag.
Det var kokhett i HM's stora affär i Nordstan.
Sedan var det bitande kallt när vi, hungriga och stressade ( som vi lovade varandra att inte bli) skyndade genom halva Göteborg för att sedan vända om igen och gå tillbaka till Nordstan för att äta taccobuffé. Vi skakade i lemmarna när vi till slut hämtat mat och satt oss vid bordet. Jag var så skakad att jag skvätte mat över mig. Elin vet.

Vi har varit jätte sömniga och nästan sovit på en bänk i terminalhuset. Sedan har vi kvicknat till och skrattat åt roliga syner och räknat röda jackor.

På tåget hem, när vi precis skulle lämna Floda, säger en man i högtalaren, lite lugnt, så här:
"Lokföraren får inte åka."
Sedan mycket starkare:
"Lokföraren, kör inte!"
Sedan blir det tyst och jag och Elin får panik. Varför åker han, varför sa de så, varför är det bara vi som får panik!?
Vi satt och kramade hårt runt varandras armar ända tills vi kom fram till Norsesund.
Jag han tänka mycket under den tiden det tog att komma fram.
Kör de fortare än vanligt? Varför kör de så fort? Vi sitter längst bak i tåget, det är bra. Borde jag sms:a pappa? Borde jag säga något till någon. Är det så här det är, innan något händer? Jag har i alla fall Elin med mig. Ska mitt sista ord till pappa vara; "jag kommer hem kl 18:00" och så gör jag inte det.

Fy.
En kylig promenad hem lugnade nerverna.

Morgonbestyr

Jag tog kort på min receptsamling eftersom jag tyckte att den var extra fin idag. Nästan vacker.

Att dricka en glas med Brämhults blåbär-och svartvinbärsjuice är det bästa sättet att starta dagen på. Men sprudlar av vitaminer och härligt fruktsocker. Dessutom smakar det precis som Faster Kristinas svartvinbärssaft.

Snart tar jag mig igenom kylan mot tåget och möter upp min Elin för en dag i Göteborg. Bitande kyla, julkänslor och klappar. Härligt.



fredag 26 november 2010

soffan

Jag vill skriva så himla mycket nu men har inte mycket tid.

Sitter i soffan, i/bland/uppe på/mellan alla kuddarna. En bit new york fuge brownie som jag tar små, små bitar av med en av mina vackra dessertgafflar, stoppar i munnen och låter smälta på tungan. Njuter i fulla drag. En kopp kaffe på det, Idol på tv:n och en Elin som skickar sms.

Nu ska Olle sjunga. Måste gå.

ett inlägg.

Jag sitter ensam i det stora huset. Faktiskt är det ganska stort för mig och min far. Då blir det ju ännu större när han inte är inne och delar det med mig.

Jag har spänd mage, full av laxpudding och massa sallad. Jag äter sallad som en galning. Där jag ställde ner den färdiga salladsskålen och la det första lasset på talriken tänkte jag; shit, varför gör jag så mycket sallad fast jag inte behöver. Nu står det lilla som blev kvar i kylskåpet. Knappt värt att spara. Jag äter jag.

Ja, intressant.

Att vara klar med reportaget känns galet skönt. Så fort något lämnar axlarna börjar jag oroa mig för om jag har glömt något. Något som borde tynga ner mig. Fram tills för några timmar sedan trodde jag att jag kunde flyga runt ett tag och vara ledig men så kom jag på att vi har grafprov på tisdag. Bom, ner på jorden igen. I ren panik läste jag igenom alla frågor och svar.

Veckan har bestått av sena hemkomster brevid pappa i bilen. Det är så bra att han slutar lite tidigare än han brukar nu. Då passar hans hemfärd mycket bättre med min ifall jag skulle stanna kvar ett tag på skolan eller i stan.
Det har blivit ett par fikastunder. Så klart. I onsdags var det akustisk spelning på café farmor klang. Shameles Hooks och Lisa Pedersen var där och uppträde. Lisa var svin bra och hur söt som helst. Dessutom satt jag rygg mot rygg med Ulla från GA.

Jag vill inte dra upp alla förskräckliga saker som hänt.
Jag säger inget mer.


Om ett tag, när Idol drar igång, tänkte jag äta något gott och chokladigt. Kanske en klick glass. Något ska man ju fira fredagen med.

Imorgon åker jag till Göteborg med Elin. Julklappsköpen har börjat.

Hejdå, trevlig fredag på er.

torsdag 25 november 2010

flyger förbi, tyst, för att inte märkas

Osch... det var längesedan jag tog mig tid att sitta här.
Jag vet, av erfarenhet, att jag koller sitta här flera gånger om imorgon och skriva onödiga inlägg som jag inbillar mig, har en poetisk lyster och visst läsvärde.

Tidigare i veckan tyckte jag att tiden gick långsamt för en gång skull. När mamma sedan för en stund sedan frågade om jag skulle till henne imorgon, och jag insåg att det då redan var torsdag kväll, kändes det än en gång som att tiden rusat ifrån mig.

Men nu hinner jag inte sitta här längre.
Jag skriver om min vecka imorgon.
Tjingeling, laxpuddingen kallar på mig.

söndag 21 november 2010

röda bilder med varma kinder

När klockan började närma sig 15:30 på lördagskvällen, orkade jag inte vänta mer. Så jag och pappa tog med oss alla saker och åkte till Siv. Där väntade julplanering och middag kl 17:00.
Mamma, Hanna och Wilma var redan där så vi satte oss och väntade med dem på att Maggan med familj kunde hämtas av pappa som var chaufför för kvällen.
Pappa och Wilma
Siv hade gjort paj så det räckte och blev över, jag hade gjort bröd och Maggan bidrog med sallad plus en supergod mangosås.
När alla kommit började vi duka bordet.
Oscar fick bli min filmare. Jag filmade lite till min PS-film vi gör i skolan nämligen.
När vi ätit blev det vila innan det var dags för mina muffins och glass.
Medan muffinsen åts började vi spela lite trivial pursuit med barnfrågor som inte alltid var så lätta som man kan tro. Ibland var det dock frågor i stil med: Vilken måltid äter man mellan förrätten och efterrätten.
Hanna och Wilma, som är pömsig.
(Fotograf Oscar)
Ysch!
Wilma blev väldigt skrattig till kvällen och tjöt när hon höll upp ett glas mot Hannas näsa och Hanna flög med huvudet bakåt och sa "ysch!". Hur kul det nu kunde vara.
Tin-Tin.


Söta, rara underbara lilla unge!

Det blev en fin kväll med lite julstämning och många skratt.

fredag 19 november 2010

Oh, Happy Day!

Dagarna den senaste veckan har varit väldigt bekväma och lätta. De har flutit på utan problem och alla jobbiga lektioner har fixat sig av sig själva på något sätt. När man haft nationellt prov i Matte B veckan innan kanske allt känns lätt, jag vet inte.

Jag tror jag är glad för att Elin var i skolan idag och för att vi tog en fredagsfika ihop på coffé house. Tiden går alltid så fort då. Försvinner. Pratas sönder och dricks upp där i värmen.

Jag är glad för att Balders Hage alltid får mina julkänslor att sprudla. Jag har till skillnad från andra år, inte fått några starka julkänslor än trots alla julreklamer och önskelistor Det är lite sorgligt. Men som sagt, Balders Hage botar det i alla fall för stunden man går runt där inne

Jag är glad för det min pappa sa förut: Jag tycker det är mysigt här. Han syftade på köket där jag stod och tog av degen från degkroken på min Kitchen Aid som knådat en baugett-deg tills morgondagen.

På tal om det. Jag är glad för att det är lördagen den 20 i morgon och jag har längtat efter den i flera veckor.

Jag är glad för att det gick så bra att skriva min bokrecension på lektionen idag och jag blev riktigt nöjd. Sådant är alltid uppiggande.

Jag är glad för att det är helg i allmänhet och för att helg ofta betyder mamma. Hon kommer förhoppningsvis imorgon om inte vädret är för krångligt.

Jag är glad för Pappa som sitter i soffan och väntar på att klockan skall slå 20:00.

Jag är glad för att jag är sådär lagom mätt.

Jag är glad för Maggan och Sacke som är så mysiga i all tysthet De sitter tillsammans i varsin fåtölj framför den öppna brasan och smuttar på varsitt glas konjak (tror jag) när jag kommer in för att lämna en bok.

Jag är glad för att jag fick en miniatyrflaska med tabasco av Maggan. Jag älskar miniatyrsaker som är verkliga.

Jag är glad för mosterkramar.

Jag blir glad när jag tänker på mina vänner som ler. Speciellt Emilia, jag vet inte varför. Hon har bara varit så fruktansvärt glad den senaste tiden. Hela tiden, ständigt. Det tycker jag verkligen om.




Vad är du glad för?

torsdag 18 november 2010

Dagen idag

  • Plugga lite. Reportage, läsa, glosor.
  • Laga mat
  • Äta maten
  • Läsa mer kanske
  • 18:30 - Vänner. Kanal 5
  • 19:30 - Halv 8 hos mig. Kanal 4
  • 20:00 - Behind the magic-Harry Potter och dödsrelikerna. Kanal 5
  • 21:00 - Life. SVT1

Min kväll skall spenderas i soffan med Tv:n. Jag tycker faktiskt att jag kan få det. Faktiskt.

Ha en fin kväll på er.

P.S. Det är fredag imorgon, igen.

tisdag 16 november 2010

En frostig cykeltur gör mig tydligen snurrig i bollen.

Var det någon mer än jag, Pyttan och möjligtvis killen mitt emot oss på tåget, som märkte alla små moln som flög runt över Mjörn och lite var stans idag? De var antagligen små dimmoln som tappat bort sig och vilade lite i solen. Jag (och Pyttan lite) bestämde att jag skulle ta med mig kameran ut och försöka få en bild någonstans i VB. Dock gick solen ner snabbare än planerat och de så dimmolnen hade glidit iväg så det blev inte lika fräckt som jag tänkt mig. Men jag blev i alla fall kyligt röd om kinderna och flåsig i lungorna av cykelturen.





måndag 15 november 2010

innan tv:n ger mig en annan värld att bo i ett tag.

Farsdag-fika hos Farfar och Clary

Finns inte så mycket mer att säga. Det finns inga svåra frågor i mitt liv eller jobbiga saker att uppnå. Inget att berätta.

Jag känner med en gång att jag inte skrattat tillräckligt under en dag. Det är lite som ett gift. Om man inte får skratta blir man lite mer deppig. Då känner man inte för att skratta så mycket nästa dag och blir då ännu mer deppig. Därför är det farligt att hålla sig borta för länge. Hamna i ett tyst, skrattlöst yttre.

Ett gott skratt som varar extra länge på läpparna är den bästa medicinen. För allt. Jag känner mig sjuk.

Behöver skrattmedicin.

lördag 13 november 2010

Musikalafton

Igår var det premiär för AMTS föreställning. The best of the best var temat, på ett ungefär.

Vi satt längst fram och kunde njuta oavbrutet av allt som hände på scenen. Mina blickar drogs åt två flickors håll. Min suveräna kusin Sandra som hade huvudrollen i en av sångerna. Där sjöng hon fantastiskt och ljuvt. Jätteduktigt!
Den andra flickan var allt från buske till mördare. Söta Frida, som faktiskt höll mikrofonen en hel del och sjöng vackert som vanligt.

Det är helt sjukt hur bra de är. Folk i vår lilla stad. De finns rejäla begåvningar till och med här. Verkligen. Både jag och pappa talade häpnade om detta på vägen hem.

Ni är så duktiga!

För bilder kan nu nog kolla på den kusinen Elins blogg, om hon har hunnit ladda upp dem än.

torsdag 11 november 2010

Avklarat!

Precis hemkommen från en intervju på Ljungblads.
Phrida var precis som jag förväntat mig. Söt, sprudlande och lätt att prata med. Det gick så klart galant. Även om jag inte alltid visste vad jag skulle fråga. Hon pratade på bra ändå.

Det första jag sa till pappa när jag satte mig i bilen var: Åh jag blir så glad av sånt här.
Pappa: Va, vadå, att det står ett flak med timmerstockar där?
Jag: Nej, att göra saker som man inte brukar, och lyckas med dem!

Jag är glad, pigg, sprudlar av energi och självförtroende. ÅH, jag älskar känslan av att ha klarat av det. Det, vad som helst, något man inte trodde skulle behöva klaras av. UNDERBART

värsta journalist.

Nu läger jag ner min mosade banan, som nästan är mer svart än gul i skalet, och skriver lite. Igår körde Siv mig till Vinden efter skolan där jag skulle göra några intervjuer till ett reportage m Second hand jag skriver för tillfället. Snäll som hon är gjorde hon det med glädje, trots att jag lämnade henne åt shoppande så fort i kom in ungefär.

Jag pratade med den rara Anna-Lisa som stod vid smyckena. Hon lucktade som morfar och smackade lite med munnen precis som han gjorde. Damen var hela 87 år vilket fick mig att häpna. Jag hade högst gissat på 73.
Sedan gick jag in i cafét och fick sätta mig hos ett par som satt där och fikade. Gubben i paret tyckte att jag skulle ställa upp som Lucia. Jag tackade så mycket men frågade om man kunde det med mitt smile (tandställning) och log brett mot honom. Han tyckte att det inte spelade så stor roll.

Sedan berättade min vän Anna-Lisa att Anton, som jag var där för att prata med, stod vid kassorna. Det visade sig att Anton, butiksansvarig, vad en ung kille på 24 år. Vi sate oss i hans kontor och jag intervjuade på. Han var väldigt engagerad i butiken och hela Second hand-konceptet. Jag avslutade med att säga att jag tyckte han var en friskt fläkt i det hela. Han sa att det troligtvis var meningen.

Jag gick runt och fotade ett tag och gick fram till människor som såg snälla ut för att fråga även dem några frågor. Så småningom kom pappa och vi åkte hem med ett glas för 10 kr.

Idag skall jag sitta kvar här i skolan och plugga lite matte, hade jag tänkt. Sedan skall pappa hämta mig vid 4 tiden då han slutar och avlösa mig från min tunga väska. Sedan skall han skjutsa mig till pressbyrån där jag, kl 16:30 skall möta Phrida Lindblad (Och nej, det är inte felstavat där på namnet). Henne skall jag intervjua över en kopp kaffe eller vad i kan tänkas beställa på cafét vi ska sitta på.
Jag är förväntansfull och nervös. Förväntan är för att jag ska fika, det lockar för tillfället så jag får knorr på svansen. Nervös, eftersom jag aldrig träffat denna människa.
Jag hoppas att det går bra, såklart.


På fredag är det nationellt prov i Matte B i fyr timmar. På kvällen är det musikalafton. Där ska jag kolla på Sandra och min vän Frida. Åh å kule det kommer bli. Det är alltid super duktiga!

På lördag ska jag vila. VILA

På söndag är det fars dag så pappa skall få kramar och snus. Det tycker han om. Sedan bär det av till Farfar och Clary i Vårgåda. Då skall stor-pappan Farfar firas av alla barn och barnbarn.

Kanske en väldigt fin vecka.
Hej då <3

till en Ekman.

Lystring alla Ekman's.
Jag kom på en liten förbättring (tycker i alla fall jag) på våran "dra lapp och se vem du skall köpa present till"-lek.
Alla får skriva sitt namn på en lapp, plus två eller tre saker de önskar sig ( inte för dyra då) och lägga dem i den vanliga namnhögen. På så sätt får man en liten idé om vad man kan köpa och folk kan få de de verkligen vill. Dessutom får man en kom ihåg-lapp på köpet.
Kristina med familj, som antagligen inte kommer, kan ringas upp och tillfrågas samma sak så att det står tre önskningar på deras lappar också.

Detta diskuterade jag och pappa över middagen igår. Vad tycker ni?

söndag 7 november 2010

Jag vill hälsapå min farfar!

fredag 5 november 2010

Min dagar, långa

Moa: Du är lite min räddare i nöden
Fin tandläkarkvinna med hår likt Napoleons hatt: ....(vagt, innerligt leende) Tack.
Jag är fri från min tagg som stuckit rakt in i min kind i ett par dagar nu. Jag kan skratta hur mycket som helst nu. Skönt.
Det har varit ett par händelserika dagar nu.
I onsdags stressade jag som en tok (för att hinna ner till stationen) innan jag blev tvungen att besluta vad som skulle täcka mina axlar. Det blev en kavaj.

Väl på stationen, andfådd efter en rekord snabb cykeltur, fick jag vänta i fem min på ett försenat tåg. Men bättre är väll det än att jag hade missat det för i Alingsås stod Elin och väntade på mig.
Vi gick mot varandra och Iiii-ade lite lågt som vi konstigt nog alltid gör när vi träffas på stationen. I rask fart styrde vi stegen in mot staden och lite senare mer specifikt mot Coffé house och Pyttan. Vi drack lite gott och åt lite gott medan vi pratade om London, dagen som varit och annat nödvändigt. Sedan bar det av mot Nolhaga i blåsten. Ett fjällat paraply ett Hästlexikon senare satt vi på bussen.

Inne i Nolhagahallen stod en maffig scen med pampig belysning. Snart gjorde band efter band entré på scenen och vi tjoade och tjöt. Tio min innan Elin hade varit tvungen att gå erbjöd jag henne min soffa som sovplats så hon stannade. Vi såg på underbara Selsius (som tyvärr spelade på tok för högt och man hörde inte sångaren). Men de var bra som vanligt.

Jag och Elin gick för att äta något men hamnade på bon bon, för det var bara det som var öppet. Jag köpte loka och Elin köpte en risifrutti. Vi satt på stationen och skrattade tills tåget kom och fortsatte skratta lite väl på plats i stolarna. Hemma hos mig åt vi nattmacka och gick och la oss.



Nästa dag, torsdag.
Jag, Elin, Pyttan och Alexandra åkte in till Göteborg för att gå i Haga och second hand affärer.
Jag konstaterade än en gång för mig själv att Haga är underbart. Helt fenomenalt. Det måste vara meningen att jag ska gå där på kullerstenarna och fika på de caféerna för... mitt hjärta slår lite kraftigare just där.

Jag köpte mig en lång, stor väst i underbart tyg och färg. Vi gick ganska snabbt till Cafe Husaren för att äta Haga-bulle. En kanelbulle stor som en mattalrik. Jag, Pyttan och Alexandra delade på en sådan medan Elin åt macka och färskpressad juice som doftade gott. Jag tog en krämig caffe latte i ett massivt, mönstar glas.

Efter "lunchen" upptäckte vi Haga lite till och älskade det ännu mer. Jag måste åka dit med min mor och visa henne alla antikaffärer så att vi kan gå där ihop i flera timmar. Sen när vi är ut svultna skall vi sätta oss på något av alla caféerna och äta gott.



Kväll:
På kvällen åkte jag till Pyttan och bakade cup cakes med henne, Alexandra och Matilda ( Pyttans syster). Frida kom lite senare och lös upp tillvaron lite extra. Vi åt cup cakes i Pyttan mysiga rum och pratade om skojsaker, hemska saker och allvarliga saker. Vi avslutade kvällen med att kolla på Hair. Jag blev hämtad av en fin pappa och somnade sedan skönt hemma i mig säng.
FINA VÄNNER HEJ<3

onsdag 3 november 2010

tröstäta lite kan man ju alltid göra.

Jag kände att jag behövde lite gott i min ömma mun så jag tryckte i mig den här härligheten (snabbt så att det inte skulle göra för ont. Eller jag har inte så ont men jag biter mig i kunderna hela tiden)
En kaka jag och mamma bakade i helgen. Den smakar mandelkubb och luktar som ugnsbakad potatis eftersom det är mosad potatis i. Annars är det bara mandel, socker och ägg. Inget mjöl :) Super för glutenintoleranta (jag tänker lite inom släkten här nu)

Den heter Kronans kaka och skall/kan serveras med grädde och hjortronsylt. Jag tog rårörda hallon istället (utan socker). Gott!

Snart är jag terminator i munnen

Jag förstår lixom att det är tröttsamt att lyssna på mitt gnäll om tandställning.
Trots det måste jag fortsätta.

Igår fick jag räls i underkäken. Det är mycke vassa, silvriga, stickande saker i min mun nu ska ni veta. Det är nästan så att mina kunder inte får plats. Jag biter på dem varje gång jag tuggar nämligen.

Igår, när jag kom hen från en timme och 10 minuters sittande i tandläkarstolen, kände jag mig sjuk. Det är konstigt hur mycket det påverkar mig. Det drar ner mitt humör och trycker ihop skallen på mig. Det tvingar mig att skära smörgåsar med kniv och gaffel, äta soppa ( som jag dock inte har något emot att äta för det är så förbaskat gott) och avstå från allt som är hårt. Äpple, köttbitar, kakor, goda smörgåsar på café....



Idag ska jag plugga massa matte.
Som belöning skall jag sedan umgås med Elin, Pyttan, Ellen (tror jag) och Alice (tror jag). Vi skall fika ett slag innan vi beger oss mot Nolhaga för att se Pyttans syster uppträda och sedan dräggla lite över Selsius igen.
Det kallar jag bra.

måndag 1 november 2010

In need of C-vitamin

Jag tror att Brämhults blåbär- och svart vinbärs juice kan ha räddat min hals. Den bombaderade mig med C-vitamin och nyttigheter så nu mår jag bättre än innan.

Förutom det har min helg bestått av en mamma, ett kök, mjöl och lite matte där emellan. Medan brödet stod i ugnen gick vi ut på en rakt promenad i den ljumma höstluften. När vi kom tillbaka möttes vi av en smått vilsen Peter som fått sköta brödet medan vi var borta. Nu var frågan om de skulle ha en bakdyk över sig eller inte. Vi skyndade in och löste situationen.

Jag åkte hem sent samma dag med en fullproppad väska. Bröd, kakor, överblivet mjöl och recept. Som alltid när jag varit hos mamma.

Nu skall jag snart åka till Elin. Eller snart å snart. Hon sa något om 12-bussen. Jag tror jag tar någon tidigare. Vi skall plugga Graf och planera våran Londonresa toppat med kaffe eller varm choklad. Om hon vill.