Jag och Clara satt under rasten ute på asfalten med varsit block och varsin penna. Vi skrev lappar som vi senare skulle dela ut till folk. För skojs skull. För att glädja.
Vi hade en dag kollat igenom de där plastiga kalendrarna man fick av skolan, och strykigt under roliga högtisdagar och fina namn som vi skulle fira. Vi skulle klä oss speciellt de dagarna och hedra namnsdagsbarnen. Detta blev dock inte av men denna dagen försökte vi verkligen göra speciell.
Mental hälsa, lev lyckligt, skratta och tyck om livet. Få ro i sinnet.
Jag vet inte vad vi ville förmedla men vi ville i alla fall engagera folk på något sätt.
Tyvärr lämnade aldrig de där lapparna våra block för att lysa upp någons ansikte.
En fin tanke i alla fall.
Några av mina lappar:
Om det stämmer, rimmar det då?
Om det stämmer, är man då två?
Om man är två, rimmar det då?
Om man är två, stämmer det då?
-Vet du vad?
-Det skulle du bra gärna vilja veta va?
-Va, vadå?
-Precis...
Ibland är moln som popcorn...
(ungefär här dök den meningen först upp
under detta åter i alla fall... hihh)
Du är vacker när du ler!
Skäm bort fler,
le lite mer...
Kasta löv, var glad och kom på att:
Bananer är ju faktiskt gott!
Icke sa Nicke
och gick iväg med solen
och gömde den bakom molnen.
Himlen ler mot dig idag,
och alla andra dagar också för den delen.
Det är okej!
Jag vill också bli som Pippis pappa när jag blir stor.
Den var där.
Jag var här.
Va fina vi var<3