Vinande, kvidande och ett litet fynd

Mamma målar takbrädor och den våta färgen sprider sin doft i rummet. Solen som sken mjukt på åkrarna i morse har försvunnit bakom molnen och lämnat ljuset åt snön som fortfarande skiner vit på sina ställen. Världen är stilla, med undantag för vinden som viner bland träden och får de kala grenarna att gunga. Det är söndag. Vilodag i alla ära.

Pappa möter mig i Sollebrunn idag. Vi ska till Farfar och Clary för en intervju. Mitt senaste reportage handlar nämligen om pensionärer och då fick de bli mina intervjuoffer ännu en gång. Kanske, kanske kör jag dit. Första gången sen hösten. Jag har utformat en ganska stark skräck för att köra bil. Det snurrar bara dåliga minnen i hjärnan på mig. Skriker panik och kärringstopp.

Igår var jag och mamma på loppis/second hand. Det blir ett långt och jobbigt uppehåll med sådant under vintern. Så vår lilla utflykt var behövlig. Jag köpte en ganska djup skål i nysilver och två glasskålar i samma stil som en jag har hemma. Så nu har jag tre. Detta gick på 25 kr. Alltså en kaffe på café, räknade jag ut. En kopp kaffe som istället varar hela livet.
Eftersom jag inte hade så mycket lösa pengar köpte mamma en jacka till mig. En lagom står moccajacka i beiget, fodrad med ullig, vit fårpäls. Mycket fin. 150 kr. Ingenting.

På vårt andra stopp var priserna inte lika angenäma. Självklart hittade vi mycket mer här som vi ville ha. Dock gick vi där ifrån med endast en sak. I och för sig var detta dagens fynd och höjdpunkt, nämligen min efterlängtade nagg. En gammal, smutsig nagg av ståltråd, gjord av någon luffare - kanske. Egentligen hittade jag två. Den fösta jag såg kostade 120 kr. Galet. Nästa kostade 70 kr. Mycket bättre. När vi skulle betala frågade jag om man kanske kunde få den lite billigare. Då sa han som stod i kassan att han inte kunde bestämma det utan att vi behövde vänta på han som ägde butiken. Denne var dock i någon annan del av butiken för tillfället så vi väntade. Mannen i kassan började bli lite orolig och till slut sa han; Äsch, vi säger vell en femti'lapp då. "Då tar vi det", sa jag snabbt. Vips gick vi från 120 kr till 50 kr. Inte så pjåkigt.