Det är mycket nu men det ska gå bra, för det brukar göra det.

Söndag, o söndag.
Jag har inte satt min fot utanför dörren sedan jag kom hit till mamma i fredags eftermiddag. Det känns i huvudet. Det är ihoptryckt och trött. Självklart är det mitt eget fel. Lite är det vädrets fel. Det är ungefär lika vitt i luften som det är på backen. Vitt och svart med lite gråa detaljer. Härligt...

Nästa vecka kommer bli en hektisk sådan. Det skall köpas mat, göras pajer, redovisas hit och dit, skrivas texter, pluggas ord, bakas kladdkaka och samtidigt njutas eftersom nedräkningen till min 18-årsdag har börjat. Idag är det 5 dagar kvar. Inte ens en vecka. Det är nästan lite läskigt.

Men jävlar va jag längtar.