Haga

Lördagen var planerad med en heldag i Haga med Elin, Pyttan och Frida. Perfekt redan där. Några minuter innan vi ska med tåget sms:ar Pyttan och säger att Frida inte kan följa med. Vi är hjärtkrossade båda två och jag lovar att försöka övertala Frida till att åka med. Jag gör mitt bästa men utan att lyckas. SYND. När jag hoppar på tåget och letar efter Pyttan och Elin ser jag en Emma där som har hakat på och skall följa med. Prima!

Vi sitter där och pratar lite och jag kollar bakåt efter tågkonduktören. Då ser jag någon lömsk person med solglasögon och ett lurigt flin på andra sidan gången. Jag kopplar inte först men sedan utropar jag ett glatt; Åh Frida, darling! eller något liknande. Frida hoppar över till våran sida av gången och kramar mig. Alla skrattar jag och känner mig väldigt blåst men glad. Tydligen hade hennes mamma sett henne tio minuter innan tåget skulle gå och sagt; va olycklig du ser ut. Det var Frida också, hon ville så gärna följa med så hon slängde på sig något fin och skyndade ner till tåget. Nu var vi fem.

I Haga skiner solen och folk går runt utan jackor. Sommaren regerar i solväggarna men i skuggan får den snällt ge vika för jackor och halsdukar. Trots det spirar vi alla av intensiva vårkänslor och vi mår oerhört bra.

Vi hamnar på café Kringlan som är det fantastiskaste fiket jag varit på hittills i mitt liv. Tapeterna är vackra, porslinet är udda och färgglatt, det hänger orelevanta tavlor på väggarna i stora guldramar, kuddarna på soffbänken lyser i pastell, disken är fullproppad med det godaste man kan tänka sig, allt är stort och generöst och det ligger kokböcker i hyllorna!

Pyttan sa att det är så här hon tänker sig att mitt hem ska se ut. Jag höll bara med och fick extrema; jag vill flytta hemifrån, ha pengar och leva-känslor. Dagen var full av sådana ögonblick eftersom allt är så fint i Haga att man bara vill krivera.

Det var stora familjer överallt som satt och åt lunch tillsammans.

Vi åt mackor, och drack kaffe. Sedan satt vi och pratade lite om London och vad man ska se där innan vi gick för att köpa glass. Lejonet och Björnen, dagen till ära.

Frida var så småningom tvungen att åka hem men vi andra gick vidare till Myrorna och diverse second hand-butiker. Elin fick köpt sig ett par riktiga converse, svarta och hon har lovat mig ett vitt skosnöre. iih.

Vi drog oss långsamt tillbaka till staden och verkligheten och stationen. När man går i Haga känns det som en annan värld. En mysig, vänlig, perfekt värld.

Tack för en fullträffslikande dag flickor.