Dag 1 - Färden

Sätena där bak fick fällas fram och väskorna låg ändå i höjd med bilrutorna om inte högre när vi tillslut packat klart pappas lilla bil. Jag och mamma körde glada och förväntansfulla iväg vid 10 tiden, mamma bakom ratten och jag vid hennes sida med kartboken i knät. Mitt jobb under semestern vara kartläsare och mitt första uppdrag blev att hitta en ställa att fika på. Jag guidade mamma av E20 till Skrea backe. Där sträckte vi på benen och satte oss för att fika i solen på stenmuren.
På min "Ha med mig-lista" stod bl.a muffins som vi skulle ha på färden. Det blev äpple- och blåbärsmuffinsen som jag bakade med Elin några dagar innan.Mamma hade precis varit och klippt sig. 3 timmar hos frissan och sen är man så här vacker.

(På bilden: ägarens hus)

När vi efter en del velande kom fram till vårt hus blev vi först väldigt besvikna. Vägen vi åkte på gick rakt igenom ett litet bostadsområde. Va fasen?! Det var inte vad vi hade förväntat oss.

Vi åkte en bit på vägen eftersom vi var väldigt tidiga och parkerade på ett ställe. Där satt vi och pepp-talkade varandra lite och ringde hem innan vi åkte för att hämta vår nyckel. Vi tänkte att det kanske skulle bli en "Italien resa". Man blir först otroligt besviken och allt känns skit, sen får man en förträfflig semester i alla fall. Oscar och Maggan vet vad jag pratar om.

Ägaren (en liten kort skåning) hälsade oss välkomna och visade oss in i huset. Det visade sig att det var helt ny renoverat (likaså hans eget hus) och allt var jättefint. Jag och mamma bara log mot varandra och lät våra stora ögon svepa över vårt blivande hus.Här satt vi och åt frukost för det mesta (Taget från soffan som jag inte har bild på)Utsikt från köketDär inne är så köket och ett till sovrum till höger men det använde vi inte.Den inglasade verandan Här åt vi alla våra underbara middagar.Detta var vår utsiktMammas plats var här på trappan. Där stod nästan alltid hennes kopp. Precis till höger här låg ägarens hus.

Egen brygga, ned skiten av våra egna ankor.

Egen båt

Både jag och mamma var övertygade om att vi skulle trivas utmärkt och vi visste att det skulle bli en superb vecka.

Hemma

Igår kom jag och mamma hem efter vår gourmévecka i Skåne-Åsljunga. Ni får veta mer om varför vi döpte den till det imorgon. Jag ville bara säga att jag är hemma igen och så. Jag försöker förbereda mig mentalt inför att göra alla inlägg så ni får se vad vi gjorde i veckan. Det är över 300 bilder som ska tittas igenom och kanske redigeras så det får bli en hel dag till det.

När vädret är såhär fint vill man ju inte sitta inne och uppdatera en blogg. Jag får dåligt samvete av att sitta inne när solen lyser även om jag kanske inte har något ute och göra. Nu ska jag i alla fall gå en promenad så att jag är lagom trött för att titta på Sweene Todd kl 21. Det skall göras med en skål vaniljglass och kanske lite ungsgrillad ananas. Vem vet.

KRAM

"Vilken frukost!"

Igår kom pappa hem med ett paket från Gärdas och ett bröd. Paketet stod i kylskåpet och han ville inte säga vad det var i. Jag anade då att något var lurt.

När jag satt och åt Gärdas bröd till frukost plingade mamma på dörren. Hon har klippt sig och ser riktigt fräsig ut. Mörkt, kort, krulligt hår. Pappa for upp ur sängen och åt en smörgås med mig. Sen tog han fram tre fat. Nu visste jag vad det handlade om. Paketet från Gärdas skulle öppnas.

Det var tre Buddhabakelser. "Grattis på födelsedagen. eller nått..." Sa pappa. De fanns ingen anledning att fira egentligen. Bara det att mina föräldrar är de bästa i hela välden. De hade planerat detta och gav varandra luriga blickar hela tiden. Sen sträckte mamma över ett paket från Scorette över bordet och sa " Nu får du de här skorna av mig och pappa, det ska inte tas några pengar från din månadspeng". Jag FÅR mina underbara skor! TACK

Jag vet att jag är bortskämd. Men just nu tänker jag bara njuta av det. Av mina fantastiska föräldrar som älskar mig ohälsosamt mycket. TACK<3

Nu åker jag och mamma till Skåne. Vi ses om en väcka gott folk:) PUSS<3

Humla

Bröllop

Nu har jag och pappa suttit fastklistrade framför teven för att se vigseln mellan Viktoria och Daniel. Det var ganska mäktigt. Inte själva arrangemanget och så utan just hela grejen. När de sa Ja till varande och Viktoria började vackla på rösten i slutet och man såg hur tårarna höll på att komma. ÅH så fint! Sen när hon blinkar till Daniel säger pappa "Yes, där kom den". Han har hela tiden suttit och väntat på att hon ska göra något överraskande.

Kyssen kom sent men den blev av i alla fall. Åh vilken lättnad det var för dem. Det såg man. Äntligen. Grattis till dem. Kram

Pappa hänger i hallen och kan inte riktigt slita sig från teven. Hihi

Dessutom funderar jag starkt på att börja använda mina gamla sjömansskor som jag fyndade på en loppis i Herrljunga för 10 kr eller var det nu var. 40 kanske? (Vi säger 10, det är fräckast). De är lite stora men O så snygga.

Packa och städa

I princip det enda som gäller för mig idag.
Jag har städat toaletterna (lite lätt), tvättat några tvättar, dammsugit bilen och börjat packa min stora väska inför morgondagen.

Jag har konstigt nog bara ringt mamma en gång idag. De kommer nog bli några fler samtal innan dagen är slut. När jag har frågor som måste besvaras och är i nöd av goda råd. Då är det mamma man ska ringa. Hon har svaret på allt.

Imorgon börjar våran semester i Skåne. Det kommer bli en kulinariskt vecka rakt igenom. Till och med bilfärden dit. Muffinsen som jag och Elin bakade igår ska följa med och ätas. Mums, jag längtar.

Igår skar jag mig i fingret och nageln. Stackars mitt lilla pekfinger får sticka ut i luften hela tiden nu. Jag avskyr när jag skär sig eller liknande. Det hela gick så fort. Jag skulle bara skära bort det yttersta på limen och så kanade den iväg. Istället för lime skar kniven i mitt finger. AJ. Snabbt in med fingret under kranen. Pappa ställde sig bakom mig och sa hela tiden "Det är okej, det är ingen fara. Ta det lugnt". Jag svor och bankade med foten i skåpet under diskhon. Jag ville gråta. Inte för att det gjorde ont, för det gjorde det inte men för att jag varit så klumpig och för att jag drabbades av det här.

Jag andades snabbt och ryckigt. Paniken började komma. Min hörsel domnade bort och allt blev bullrigt. Jag blev jättevarm och genomblöt på ett par sekunder. Pappa drog mig mot stolen och sa åt mig att sätta mig ner. Jag vinglade och det blev svart för ögonen. Sen satt jag vid köksbordet med fingret uppe i luften och flåsade. "Andas djupa andetag" uppmanade pappa och jag gjorde som han sa. "Du ska ha i creme fraich och mjölk där i nu" sa jag åt honom och syftade på köttfärssåsen vi skulle ha i lasagnen. Pappa hällde med skakande händer i resten av ingredienserna och rörde i grytan.

Jag har kommit på att det hjälper att gråta över saker som stör en eller som plågar en. När man gråter reder man ut alltihop och förstår att det inte är så farligt som man tyckt innan. Det gjorde jag igår kväll när jag skulle sova. Frustrationen över min klumpighet och mörkret fick tårarna att trycka på så jag lät ansiktet förvridas en liten stund och någon tår föll. Sen var det bra med det. Jag såg plötsligt alltihop med lugnare och lite lättade ögon. Det var inte så farligt. Sen somnade jag.

Elin sov hos mig

Många av bilderna som jag laggt upp från de senaste dagarna är Elins. Bara så ni vet:) Som alltid när Elin sover hos mig vaknar vi på massa konstiga sätt. Idag ringde någon, jag vet inte vem för det var dolt nummer. Sen var vi båda så oerhört kissenödiga efter vårt kvällste så vi var tvugna att gå upp och kissa. Efter frukosten gjorde Elin en spellista på spotify som hon döpte till Muffins. Det var ju ganska passande eftersom vi skulle baka myffins. (Varför skriver jag mussinf varje gång! GAAH)

När muffinsen stod i ugnen la vi oss i solen en stund.Här slänger sig Elin på mig ock skrattar... jag skrattar väll lite halv kvävt jag med..

Jag visste ju egentligen att svaret skulle bli ja när jag frågade Elin om hon ville ta kort på mig när jag vattnade min älskade basilikaplanta.

Elin matchade fint till våran nyponbuske.

Vacker som... ååh jag vet inte vad

Min berså<3 Vi tog en lusch-fika i skuggan, sen solen, sen skuggan, sen solen. Vi kunde inte bestämma oss riktigt. Tur var väll det att bordet är så lätt att flytta.

Elin åt en blåbärsmuffins och jag åt en med äpple. De var löjligt goda faktiskt.

Elin skrev på sin blogg att hon precis kommit hem efter att ha spenderat tre dagar med mig. Det kom lite som en chock. TRE dagar? Oj va tiden flyger fram när man har roligt.

Kram på dig min fina vän. Tack<3

Potatisfestivalen

Nästa dag åt vi överbliven kyckling på mackorna och såg klar på The notebook. Vi åkte in till Alingsås vi två tiden. Medan vi väntade på bussen i Alingsås gick vi in i Antikaffären de har där. Mitt första ord blev "ÅH" och så fortsatte det nog hela tiden. Elin hittade en klocka som hon ska ha i rummet som hon ska inreda i mitt hus sen. Det kommer bli rakt igenom skit snygg om hon ska fortsätta ha så bra smak på resten av inredningen.

Hemma hos mig åt vi lite korv med bröd (och grönsaker för min del). Jag lagade mat medan Elin kröp runt i min trädgård med Kewin. De två gillar varandra tror jag nog...
När vi ätit åkte vi in till Alingsås och Potatisfestivalen. Där träffade vi Emma, Emilia och Sofia.

Vi var tvungna att äta så jag och Elin delade på en pizza. Det är ganska så jättegott med en varm pizza när man är hungrig och fryser.

Elin tog ett kort som jag bara älskar. En så kallad "fnjös bild". Frissigt hår i fint ljus. MUMS!

Vi åkte hem tidigare än planerat eftersom det blev så fasligt kallt. Vi hann i alla fall se Selsius uppträda. Vi blev nog alla smått förälskade då. Jag blev i alla fall helt knäsvag när sångaren tog i från tårna och skrek "Lets make it matter". ÅH kärlek!

En dag i solen med Elin

Tidigt på onsdagen tog jag bussen till Elin i Sollebrun. Våran dag skulle komma att bli underbar. Redan då anade jag detta.

Jag traskar upp till Elins gula hus och plingar på. I dörren möts jag av en glad och brun Elin. Vi lägger oss på hennes baksida i solen ett tag innan vi blir väldigt sugna på jordgubbar och glass. Snabbt och lätt cyklar vi iväg till ICA och köper det plus allt annat som vi skall smaska i oss under dagen. Vi har nämligen planerat dagen mat in i minsta detalj. Näst intill.

I korgen hamnade jordgubbar, glass, gurka, små tomater, grillad kyckling, en ciabata, vindruvor, lövbiff, potatisgratäng, och pasta. mums!

Väl hemma började Elin rensa jordgubbar och plocka fram tallrikar. Vi satte oss på den snart helt inglasade verandan och smaskade i oss alltihopa. Christian kom och tog en liten bit och förvann.Det var löjligt gott. Så enkelt och så gott. Jag skrev upp alla filmer jag och Elin ska se och även allt vi ska göra i sommar, vilket är en helt del. Åh jusste, jag ska ju skriva till ett par saker på den!

Sen blev det mer solning och flamms i gräset innan vi skulle förbereda lunchen. Poptatisgratäng med lövbiff och sallad. Grymt gott även detta. Efter maten blev Elin jättetrött så vi satt kvar i soffan ett tag och drack lite kaffe. Elins mamma gav oss sällskap med en rykande bulle som fick det att vattnas i Elins mun. Hon var helt enkelt tvungen att ha en hon med.

När klockan närmade sig 18 började vi förbereda vår pastasallad och packa vår ryggsäck. Vi skulle nämligen åka till Ideåsen på Elins moppe. Carina, Elin mamma påpekade att det skulle bli kallt och vi tog lite motvilligt på oss mer kläder. Sen bar det av, mot solen och mot vinden. Det är så härligt att åka moppe på små vägar och det kändes tryggt att sitta mellan Elin och en ryggsäck.

Det tog ett tag med tillslut stannade vi på ideåsens parkering och började vandra bort mot utkikstornet som Elin varit vid förut. Vi gick och vi gick men inget torn gick att hitta. Istället satte vi oss på ett ställa vi passerat i början på vår vandring. Det var inte direkt fult där. Knappast. Snart åkte maten fram och vi började äta. Vi blev helt fulla på jordgubbssaft och lyft så snart skrattade vi oss blåa åt allt och ingenting. Underbart.

Efter maten la vi oss på klippan som fanns där och värmde oss i den sista solen. det hade börjat bli kallt och jag skänkte en tacksam tanke till Carina som övertygat mig om att ta på mig långbyxor. Mammor har alltid rätt när det gäller vädret. Så är det bara.

Vi förstod att det skulle bli olidligt att åka hem när solen gått ner så vi packade ihop och begav oss hemmåt. Färden var kall och blåsig. Vi värmde oss lite senare framför filmerna P.S I love you och The notebook. Elin fick äntligen äta sin efterlängtade tutti-frutti-godis som hon varit sugen på i flera veckor. Vi orkade inte kolla klart på båda filmerna utan kröp ner i våra sängar istället. Sova...

En somrig och ultimat dag som skulle fortsätta när vi vaknade.