Mitt i natten köper vi kaffe och bestämmer favoriter.

Jag sitter här och snorar, andas tungt genom munnen och blinkar febrilt med ögonen för att få skärpa i blicken. Jag har blivit sjuk.
Det började bra med lite ont i halsen som gick över i ett hest skratt. Det hela gick utför igår kväll. Jag tror i alla fall att det förvärrade min sjukdom och de timmar sömn jag gått miste om i natt kommer sätta sina spår, det är jag övertygad om.

Igår kväll åkte vi in till Göteborg för att fira mitt körkort och för att ta med Oscar Henriksson på hans första lagliga utgång. Det var jag, Oscar, Pyttan och Emma. Vi gick till ett ställa som Emma hört talas om; cafét på trädgårdsföreningen. Där ifrån skulle vi kunna höra musiken från konsterten som skulle hållas i trädgården samma kväll.

Det var ett riktigt mysigt ställe med massa plats och förvånansvärt lite folk. Vi haffade en stor soffa som vi satt i ett par timmar, drack vin och pratade om allt möjligt. När klockan närmade sig tolv ville några av oss ha fika så vi gick mot ett café vi trodde hade öppet på natten. Dock blev vi besvikna när vi kom dit och fick höra att de stängde kl 12.

Oscar, Pyttan och jag kunde tänka oss att fortsätta någon stans men Emma gick istället mot tåget. Vi andra tre vandrade längs Vasagatan för att se om café vanilj var öppet men vi tog oss inte hela vägen. Istället hamnade vi på ett öppet café som hette Rosa pantern. Där åt vi blåbärspaj, snickerstårta och jag åt kladdkaka som jag fick försäkrat för mig skulle vara grymt jäkla god. Det var faktiskt god. Synd bara att de hade äcklig, söt burkgrädde.

Så där satt vi, tre glada vänner, och fikade mitt i den ljumma augustinatten. Efter en stund kom Emma tillbaka efter att ha insett att hon inte hade nyckeln till sin cykel, eller vad det nu var. Då köpte hon också lite fika och kaffe. Sedan satt vi och pratade om töntiga saker, djupa saker, kul saker och udda saker.

Vi tog 02:17 tåget hem. Emma och Oscar sov. Jag och Pyttan pratade om projektarbete, kloka tankar, bok-ideer och hemmafester. Allt som behöver pratas om. Det satt ett killgäng brevid oss som sjöng och prisade Cat Stevens. Jag log för mig själv och kände att världen faktiskt har en chans.

Som alltid annars mötte jag Oscar (kusin) på Västra Bodarna-perrongen. Han kom från en fest och vi hade sällskap hem. Jag kom nog i säng vid halv 4. Sedan vaknade jag vid 6 och hostade rossligt och snorigt. Det slog mig att det var nästan morgon och jag hade bara sovit två timmar eller så. Jag lyckades somna om till halv 9. Då kände jag mig varm, ömklig och rastlös. Konstig blandning men ni förstår. När man inte orkar må dåligt och blir irriterad på hela grejen. När känslan i kroppen är febrig och kaotisk.

Pappa vaknade efter ett tag och jag bad honom hämta verktabletter till mig. Sedan fick jag upp och duschade vilket är bästa medecinen för sådant där. Nu är jag glad men trött och snorig. Idag är det tänkt att vi ska åka till Mamma och Peter. Där ska det vara kräftskiva och hela skogen kommer vara full av mina föräldrars vänner och bekanta. Och så jag och Oscar då. Det kan bli hur som hälst.