VB reunion

För några veckor sedan började jag och Clara planera en liten återträff med den härliga klassen från Västra Bodarna. Egentligen pratade vi om det redan för över ett år sedan. Men nu, äntligen tog vi tag i det och det verkade bli lyckat, tills några tråkmonsar svek i sista minuten och gick till någon lam fest någonstans. Vi genomförde det så klart utan dem.

En timme innan vi skulle träffas kom Clara hem till mig för att förbereda pastasallad. Vår pastasallad är den smarrigaste någonsin, jag har intyg från både Amanda och Oscar som fick smaka. Eller, smaka, Oscar åt nästan en hel låda själv. Hur som helst. Vi skar grönsaker, lyssnade på musik och taggade inför kvällen. Oscar kom och gjorde oss sällskap innan vi, något försenade, fick åka med Alexander ner till stranden. Han körde då själv och det var väldigt coolt. Den kom verkligen fram att vi är gamla nu, när en av oss har körkort. Vilka möjligheter! jaja.

Det tog ett tag innan alla kom och innan vi fick en någorlunda fart på elden men humöret var på topp. Vi spelade spotify på Oscars mobil men Alexanders acount. Luften var varmare än jag tänkt och vinden hade mojnat helt. Fint! Clara hade köpt marsmallows som alla grillade på Alexanders grillspett. Alla lixom kompletterade varandra. Vi skrattade åt gamla minnen ihop och alla fick berätta vart de går nu och vad de har för planer för framtiden. Vi satt där i en ring och lyssnade på varandra och när en var klar applåderade alla. Det måste sett ut som någon konstig sekt eller något.

När det blev lite kyligare åkte några av oss hem till mig i Alexanders bil för att hämta kubb. Vi spelade det i sanden. Mitt lag hette "The bieodlers" (med ett mycket svenskt uttal och betyder alltså biodlarna eftersom Oscar såg ut som en sådan när han dragit luvan över hatten). Alla skrek och sykade varandra för att vinna. Till slut hade vårt lag slagit ner alla utom en. Oscar fick som fjärde man ner den sista stapeln. Då hängde det på mig eller Clara att få ner kungen. Clara missade men någon centimeter. Nu var det så otroligt spännande. Jag kunde avgöra. Jag skulle avgöra. Det andra laget skrek så högt de kunde. Oscar kom fram och lugnade ner mig. De andra hejjade på. Till slut kastade jag, och kungen föll ner i sanden.

Vi skrek! Vilken otrolig glädje. Det har aldrig varit en så fulländad känsla att vinna en kubbmatch någon gång. Oscar och de andra lyfte upp mig i luften och vi kramades. Jag har ingen aning om vad de andra gjorde. Jag var försvunnen i segeryra.

Efter matchen och allt skrikande blev vi en aning tystare men fortfarande mycket glada. Vi stannade tills klockan var ungefär 23:00. Då kramades alla hejdå och begavs sig hemåt Faktiskt en lyckad återträff trots att så få kom. Härligt