onsdag 22 augusti 2012

Uppdatering - location London

Jag som påstod att jag inte skulle göra annat än blogga....

Orsaken till bloggandets frånvaro är att ja nästan inte har någon egen tid. Inte än i alla fall. Det beror på att flickorna inte börjat skolan än så jag har ansvaret för dem under hela dagen. När jag väl har tid spenderas den mest i min säng framför skype där mamma eller pappa väntar på andra sidan. De sitter uppe länge, länge för att höra från mig och eftersom tidsskillnaden är en timme så blir det alltid en timme senare för dem. Ändå sitter de där och väntar. Underbara.

Om det inte är skype så är det att jag får lägga på för att kunna skriva med någon på facebook. Dock går inte ens det så bra eftersom ja hela tiden blir avbruten av mig själv eller något annat. Jag vill ju inte vara den som stannar på rummet hela tiden och sitter vid datorn. Jag stressar för att kunna gå ner och säge hej till Nick och Kate innan jag går och lägger mig och höra om morgondagen och vara trevlig.

Det är dag tre här i familjen Fullers hus. Hittills har jag;

Varit på pianolektion med Emma
Promenerat i Chiswich (som uttalas Chissick)
Ätit frukost själv
Fallit för husen
Stekt pannkakor
Tagit bussen med barnen
Träffat Frida, Oscar och Anton
Sett huset som Frida bor i
Lagat mat


Ja så idag var vi alltså och träffade Frida och Oscar. Anton var någon annan stans. Det var otroligt skönt att äntligen kunna vända sig till någon och bara kunna prata utan att behöva tänka på hur man säger det på engelska. Eller avbryta sig i en mening och fråga; hur säger man det här...

Frida bjöd mig på kaffe. Vi har ingen kaffebryggare här nämligen... Tack och lov funkar jag väldigt bra utan. Det var som att komma till Sverige för en stund. Vi pratade svenska och engelska om vart annat. Medan barnen satt och kollade på tv, satt vi och tjöta i soffan.

Vi stannade länge och barnen var lite "grumpy" eller "cranky". Så idag har jag tvekat, undrat, tröstat och bestämt. Mot slutet kände jag mig mest bara oönskad och överflödig men jag fick i dem mat och i säng vid ungefär den utsatta tiden. Jag väljer att se det som en bra dag.

Nu ska jag sova i min massiva säng. Min första dubbelsäng! Gash, that's good.
See yah!


1 kommentar:

  1. Det är väl egentligen en fruktansvärt liten bedrift. De ä la klart vi vill skypa så mycke som möjligt.Kram // mamma

    SvaraRadera