Det är ganska sinnessjukt. Tidigt imorgon, medan dagen är mörk och ny, åker jag och Elin iväg på vår första resa utomlands ihop. Till London. Den vackraste staden någonsin, vad jag tro i alla fall. Egentligen vill jag inte ha för höga förväntningar men det är så svårt.
Jag kan inte skriva mer. Jag kan inte....kan inte kontrollera vad jag känner och tänker. Det är knappt tankar. Det är infall och pirr i magen. Jag vet inte ens om jag är så nervös. Jag blir tokig på mig själv för att inte vara bestämd i det jag känner. Det sviktar, ökar, dunsar, svänger, dyker. Jag har ingen aning. Det enda jag vet är jag ska flyga flygplan för första gången på flera år, sova på hotell utan föräldrar, tala engelska med främlingar, fota och sitta på pubbar. Jag och Elin i London... kan ni tänka er....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar