Med mor och far i London - Lördag

Jag vaknade bredvid mamma i den lilla dubbelsängen vid sju. Klockan skulle ringa vid åtta men jag väckte henne lite försiktigt ändå. Dock somnade hon om och jag låg mest och tittade i taket. Det var inte förrän efter tjugo minuter av komplett tystnad och "ingenting" som jag kom på att jag ju inte har någon mobil och oj va praktiskt det hade varit att ha den i det läget. Sen insåg jag att jag nästan inte saknade den och att jag faktiskt klarar mig galant utan den. (Misstolka inte, jag SKA ha en ny när försäkringen väl tar vid).

Vi steg upp och hade en långsam morgon. Pappa kom till vårt rum, klar och rastlös. Han skyndade på oss lite och vi gick mot "Glåster" road för att äta frukost på Pret. Vi köpte två pkt tonfiskmackor, en med kyckling och avokado, två äppelyoghurtar, frukt och kaffe. Tyvärr fanns det noll platser så vi gjorde en fuling och tog med oss vår frukost till hotellet. Väl där, räddade av ännu ett larm, gick vi förbi disken i lobbyn och satte oss tillrätta en bra bit längre in. Där dukade vi upp till fest och åt gott. Pret blev mycket uppskattat och jag blev nöjd igen. Ännu en hitt av mina pärlor. 

Solen sken på oss när vi gick ut och London log. Vi gick mot Earl's Cort för att köpa Oystercards. Pappa, som visade riktiga "googlemaps-kunskaper" var vår guid och visade oss den rätta vägen vart vi än rörde oss i området. 

Väl på tunnelbanestationen försökte jag utbilda mamma och pappa i hur det går till med tunnelbana. Jag gav dem uppgiften att hitta vart vi skulle, vilken linje och vilken perrong vi skulle till. Det gick inte så väldans bra så det blev en liten snabblektion. Jag kände mig otroligt pedagogisk och vuxen där jag stod och pekade på skyltar och förklarade sambanden.

Vi tog tunnelbanan till mitt Chiswick där vi strosade längs med High Road. Det var oväntat normalt att se mina föräldrar gå på den gatan jag brukar röra mig på. Kanske var det för att de inte såg så turistiga ut. Jag har inget bra svar.

Vi tog buss till Grove Park och började då närma oss mina hemkvarter på riktigt. Jag tror att de verkligen uppskattade att få se var jag bodde och det var fint att få visa den delen av London just eftersom det är en sådan kontrast till vad folk kanske tänker på i första hand. Vi gick mellan husen och närmade oss järnvägen. Så, vipps var vi vid min dörr. Vi ringde på och Kate öppnade. Allt gick bra och vi undvek pinsamma tystnader. Jag visade runt dem i huset, tog en liten paus i mitt rum och ropade sedan på barnen för att dela ut det medhavda godiset.

Vi sa sedan hejdå efter lite småprat i köket, vid dörren och utanför huset. Jag tog sedan med mig mor och far till det omnämnda Themsen. En riktig hitt kan jag tänka mig. Pappa fick se fåglar, mamma fick se hus och sitt Themsen. Alla var lyckliga.

Vi började li lite hungriga men hade som tur var en macka över från frukosten som vi delade, plus efterrätt i form av chokladpraliner som jag köpt åt dem. Vi satt där i solskenet och såg på roddbåtarna som passerade i floden. En underbar höstdag.

Trotts solen blev det lite kylig och vi satte oss på en av pubarna som finns längs med strandpromenaden. Mamma och pappa drack varsin London Pride och vi filosoferade över pubar, öl och gamla tider.

Vi traskade sedan tillbaka den vägen vi kom från för att ta oss till High Road igen och dricka kaffe på Gail's! Även det tyckte de om och kaffet levde upp till de förväntningarna jag gett. Klockan var efter det ganska mycket så vi åkte tillbaka till hotellet för att vila lite inför kvällen.

Kvällen var planerad sedan länge och skulle innehålla, Jamies italian och Frida. Mamma och pappa ville så himla gärna bjuda henne på en middag där och så blev det. Vi satt i kanske två och en halv timma och åt, pratade och drack vin/öl.  Pappa åt hamburgare, mamma åt lam och båda hade vitlöks- och persilje-pommes till. Jag och Frida åt vår älskade förrätt med mozzarella, tomater, basilika och musikbröd. Till det, en liten portion saffransrisotto med skaldjur och fisk till Frida och en liten pasta vongole till mig. En riktig toppendag som avslutades med bussfärd hem då vi satt längst fram, längst upp på en dubbeldäckare.