Första helgen av fyra

För några dagar sedan visade Frida mig något som var ganska svårt att greppa. Hon höll upp en kalender i bokform som började gälla några veckor efter vår ankost till England. Bunden av veckor var tjock. Riktigt tjock. Hon häll kvar fingret och bläddrade fram till den veckan vi åker hem för julfirande. Sidorna såg obefintliga ut i jämförelse. Fyra ynka veckor återstår vilket innebär fyra helger. Plötsligt känns tiden för knapp. Hur ska man hinna med allt man vill göra!?

Självklart blir jag gladare för varje dag som passerar och inte ledsen över det faktum att jag snart ska få åka hem. Det finns inget som jag längtar till mer just nu. Ingenting. Jag gapar dock stort över hur snabbt tiden ibland verkar gå och jag tror att ingen någonsin kommer få grepp om varför och hur det fungerar. Underbart ologiskt helt enkelt.