London 12 maj

Lördag och dags för Portobello Road! Vi åt först frukost på Pret, vilket blev ett måste från och med då. Jag introducerade Pyttan för deras tonfisksmörgås och hon åt en sådan varje morgon efter det. Hihi! Mätta och glada begav vi oss till Noting Hill. Vi förljde sedan strömmen och hamnade utan problem på Portobello road. De färgglada husens, antika sakernas, gatumusikens, crepeens och grönsaksmarknadernas gata.

Senast jag var där, alltså förra året med Elin, var det ingen riktig marknadsdag. Det var ganska brutal skillnad mellan den gången och den här. Det var tjockt med folk och man fick följa strömmen för att klara sig. Dessutom fanns det dubbelt så mycket att titta på, dubbelt så mycket att äta och dubbelt så många intryck.

När vi blev väldigt, väldigt hungriga, åt vi falaffel. Det var den godaste jag hittills ätit i mitt liv, men jag har i och för sig inte ätit så många. Efter det gick vi till Humingbird Bakery för att köpa efterrätt i form av red velvet cupcake, whoopie och devils food chocolatecake. Dessa transporterade vi varsamt med oss till en park och köpte varsin kaffe på vägen. Vi slog oss ner i gräset mitt staden tillsamman med alla barnfamiljer och bollar. Där njöt vi sedan av kakorna, kaffet, solen och stillheten.

I vårt sökande efter ett passande buss att ta hem, fick vi promenader längs en gata med olika länders ambasader. Fram och tillbaka. På "hemvägen" gick vi och pratade engelska med varandra. Kommenterade husen, beskrev trädgårdar och annat allmänt. Jag undrar om folk som passerade trodde att vi var "lokals"?... Hihih

Till kvällen var vi åter igen dösnygga och peppade inför en riktig kväll på pubben. Hittills hade våra pubbbesök varit en aning misslyckade. Vi åkte till covent garden och åt på en halmysig restaurang. Till min stora förskräckelse visade det sig att Café pasta som jag och Elin ätit på när vi var där, hade bytts ut! Det var borta! Jag som hade planerat att ta med mig min mamma dit!

Efter maten satte vi oss på en mysig och välbesökt pubb. Jag och Pyttan drack Hoggoblin-öl som var mycket god. Frida drack vin. Där satt vi sedan och pratade, körde pest eller kolera och pratade om våra drömmars pojkar. På vägen hem såg vi världens snabbaste glasögon, fick åka med en "privat chaufför" som en vakt till en nattklubb fixade fram till oss och skrattade massvis. Ytterligare en fin dag.

Pyttans blogg - London 12 maj