Senaste dagarna

Tiden går väldigt fort även om jag inte har så mycket att göra på dagarna. Jag kom på det idag när jag var inställd på att det var tisdag men Pyttan försäkrade mig om att det faktiskt redan var onsdag. Det var lite jobbigt att plötsligt hoppa fram en hel dag i sinnet.

I måndags var jag och Elin i Borås för sista gången innan de stängde. Elin hade en dubbellektion bokad och var ute i hela två timmar och körde. Mellan körlektionen och teorin fikade vi med Elins mamma vid Viskan. På vägen hem i bilen såg allt helt fantastiskt vackert ut vart jag än såg. Jag undrar om det var frihetskänslan av att slippa Borås fram till augusti eller sommarens plötsliga intåg som påverkade mig.

I tisdags hände ingenting. Jo, jag gick och tränade för första gången på över två veckor. Det var härligt och svettas lite och slita ut sig. Jag har lidit av kryp-i-benen i en vecka nu och jag är övertygad om att det är för att jag rört på mig för lite. På kvällen grillade jag och pappa lax. Det var det.

I onsdags gick jag upp för att klippa mig kl 9 men det visade sig att jag hade tänkt helt fel, hur jag nu möjligtvis KAN tänka så fel. Jag stod utanför Evas salong och hade fem minuter kvar innan jag skulle gå in och bestämde mig för att kontrollera tiden igen av någon anledning. Då ser jag att jag inte ska vara där fören 12. Jaha... Det var bara till å cykla hem igen.

Men allt dåligt kommer med något gott, som jag och Pyttan pratat om idag. Tack vare att jag var så uppe i varv efter cykelturen, fick jag gjort en hel del hemma. Tvättat två tvättar, hänga in tvätt, bädda min säng och även slappa i solen ett tag.

Efter min klipping åkte jag in till staden Alingsås för att träffa Pyttan. Hon undrade om jag ville traska runt med henne och leta efter flytta-hemmifrån-saker. Hon, lixom jag, köper på oss det vi tycker är fint så som tallrikar, skålar, tekannor och grytor. Allt sådan som man vill ha sen i sin egna lägenhet.

Vi gick runt i Alingsås finaste affärer enligt oss själva. Första fyndet var mitt. En gammal, härligt sliten, underbar ryggsäck i brunt skin. Jag skrek lite när jag hittade den och Pyttan var nästan lika exalterad som jag. Jag frågade kvinnan i affären vad den kostade och stålsatte mig inför svaret. "Jo den är faktiskt väldigt gammal och i äkta skin...så jag vill faktiskt ha HUndra kronor". Jag och Pyttan stod stumma ett tag. Öhm, hallå....det är hur billigt som helst. "Ja men det tar jag", sa jag och slängde den över axeln, räckte henne en sedel och skuttade lyckligt ut genom dörren. Väl ute tjöt vi båda två av lycka.

De kommande inköpen blev Pyttans. Först en mysigt grön tekanna i en vintageaffär, två röda frukostskålar i den finaste röda och sedan tre helt otroligt fräcka glas som var avsågade glasflaskor med olika etiketter på. Hon var helnöjd och jag talade gott om hennes glas hela dagen sen.

Efter alla lyckade inköp gick vi till härliga Ekstedt's för att fika. Vi stirrade oss blinda på två jordgubbsbakelser så vi köpte dem och varsin kaffe. Det tog vi med oss till baksidan och satt där i skuggan i säkert två timmar och pratade om lifs-teorier, Haruki Murakami, böcker, släktnamn, det bra i att sakna folk och massa, massa nyttigheter.

Det var en superdupermysig dag med dig min vän. Vår första ihop bara du och jag men absolut inte den sista. KRAM. Du är ojämförlig.

En vacker väska