Framtidsdrömmar

Hela grejen med att jag och Elin bor i en lägenhet i Borås -vi, ensamma, på egen hand- har fått tankarna om en riktig lägenhet att rulla runt i huvudet på mig.

I fredags mötte vi Albin i stan och han frågade om vi hade flyttat ihop. Att han trodde det fick allt att bli lite mer verkligt helt plötsligt. Vi sa så klart nej och skrattade. Han pustade nästan ut.

Igår var jag uppe på vår vind för att leta upp min gamla leksakspistol. Istället fastnade jag på den lilla flisiga träspången med gamla papper och läste om gammal, förlorad, krossad kärlek. Log åt min brytalt dåliga svenska och missbruk av utropstecken. Jag skrev till och med "mej". Det är ju förfärligt. Hur som helst hittade jag även en bordsskiva i mörkt trä. Den har så klart stått där hela mitt liv men inte förrän nu upptäckte jag den. Det var väll rätt läge nu antar jag. Jag blev störtförälskad i den och frågade pappa vart benen låg. Jag ville först ta ner det och använda det som köksbord men tanken på hur illa det skulle matcha hela vår "stil" där i köket fick mig att tänka om. "Det ska du ha när du flyttar sen" sa pappa och jag sken upp. Så klart jag ska ha det! "JA, jäklar va jag ska ha det när jag flyttar!" sa jag saligt.

Min längtan efter lägenhet stiger i takt med allt jag samlar på mig. Jag är i stort sett redo att flytta. Jag har i stort sett allt man behöver. Säng, soffa, TV (om den anses vara min), grytor, koppar (i mängder), fat, glas, bestick, brödrost och nu även ett bord. Nästa steg får bli stolar i olika former. Kanske en dator...

Okej. Det är mycket man behöver som jag inte har men jag har ett tag på mig.