fredag 3 februari 2012

För tidigt i skolan, ser fram emot glass, ler trots allt.

Det är 14 minusgrader ute.
Jag gjorde dagen lite lättare genom att ta min stora, röda, bohemiska jacka som tidigare var min mors. Den har en, stor pälsbeklädd luva. Den skyddar från blåsten, stänger inne värmen och är perfekt att somna i på tåg och bussfärder. Faktum är att jag knappt frös det minsta. Dock var benen mindre skyddade och jag börjar nu så smått återfå känseln i mina lår.

Jag kommer till skolan som är oroväckande lugn. När jag inser att en annan klass sitter i vårt klassrum kommer jag på att i faktiskt började en halvtimme senare idag. Konstigt nog gör det mig inte det minsta. Ett tecken på en bra dag?...

Dagen går ut på att ta sig igenom. Sen blir det kväll o jag ska laga något gott med champinjoner i. Inte så svårt faktiskt. Tanken är sen att det ska bli glass till kvällen i min glassmaskin jag inte testat än. har lite dåligt samvete för det... Jag vill ju bara att första gången ska vara speciell så det går lixom inte att göra glass på en vanlig torsdag eller så.. Eller så är det just då det ska vara glass... Vet ej...

Imorgon, kanske spelkväll. Allt är problematiskt och otydligt så jag vet inte hur det blir men något måste det bli! Alla fastrarna kommer nämligen till Västra Bodarna för att fira Elisabeth på Norsesunds stationshus. De skall sedan sova hos oss och då tänkte jag fly till någon annan säng. Dels för deras skulle men också för min egen. Det passar ganska dåligt att komma hem sent på natten när folk ligger och försöker sova runt om i huset.

Ja... då är klockan 08:33 och vi skulle börjat för tre minuter sedan. Tommy var här för en stund sedan och skrattade lite åt att se mig här ensam. Jätteroligt. Skitkul, verkligen...

En lång dag. Börjar nu. Jag tror jag fyller den med kaffe och fint sällskap om det går. KRAM

4 kommentarer:

  1. Oh tänk om jag skvallrar för mamma ;) hon är helt inställd på att sova hos Birgitta ^^ ha så roligt!

    SvaraRadera
  2. haha det är bra hoppas att det var/blir gott

    Kram Linda

    SvaraRadera
  3. Elin: Åh vilken tur! Jag hade ingen aning om att det var en hemlighet förräns pappa sa det igår. Hoppas hon inte märkt något :)

    SvaraRadera
  4. Linda: Det var GUDOMLIGT! Tack så mycket! Finaste presenten någonsin!!! :D

    SvaraRadera