Igår kväll.

Igår kväll var jag ensam hemma eftersom pappa var på kalas på Kinnekulle. Jag åkte inte med utan planerade att ha ett par flickor hos mig på middag. Jag fick ett sms från Pyttan där hon sa att hon och Frida skulle komma vid 8. Jag accepterade detta men kände mig redan ensam och vetskapen om att det skulle dröja ytterligare tre timmar tills de skulle komma var olidlig. Jag skickade ett litet ynkligt sms till Pyttan som gladeligen kom på direkten.

Jag hade redan gjort allt man kunde göra där hemma. Stryka, diska, förbereda paj och kakdeg. När Pyttan till slut kom stod jag och plockade ur diskmaskinen. När jag såg henne utanför fönstret sken jag upp och släppte alla bunkar och bestick. Vi drog genast igång med att laga mat. Det skulle bli spenatpaj med bacon, champinjoner och valnötter. Godaste, godaste! Vi var klara i god tid och satt vid bordet och pratade om vardagligheter som äktenskap och tvättmaskiner.

Vid åtta kom Frida in genom dörren iförd turban. Hon som ut som en vit afrikansk kvinna, iförd enbart svarta kläder. Vi satte oss genast vid bordet och började äta. De tyckte båda två att det var gott vilket värmde hela mitt hjärta. Tanken var att vi skulle kolla film men istället för att smälta ner i soffan med en gång, satt vi kvar vid bordet och pratade ändå tills pappa kom hem. Han drog sig tillbaka in på mitt rum för att kolla på tv och vi flickor fortsatte prata. Det bryggdes kaffe och kakorna som jag och Pyttan bakat ut medan pajen stod och svalnade, dukades fram. De var guda-goda! Massa mörk choklad med en tusch av kardemumma. Min favorit.

Vi skrattade ljudligt och vi talade allvar om vart annat. Så småningom insåg vi att klockan ideligen drog sig mot tolv och om vi ville se någon film var det nog bäst att börja nu. Vi såg på chokolat och drägglade över både bakverken och Johnny Depp. Vi han inte se mer än halva filmen innan Frida kände att hon ville köra hem. Pyttan sa inte emot där hon låg och halvsov i soffan.

Så var det kramkalas vid dörren och ett snabbt avsked. Jag diskade lite och såg sedan på slutet av Banjamin Buttons ...(bla,bla,bla)... liv, med pappa i soffan. Slut på dagen.