Snart ser jag min mor igen.

Varför vill jag alltid börja varje inlägg jag skriver på fredagar med "Det är fredag"? På något vis är denna dag något speciellt. Så klart. Det är början på helgen. Den är full av förväntan och planeringar. "Nu kör vi sista biten då"! Det är slut på kämpandet för den här veckan. Imorgon får vi sova.

För första gången på länge ska jag ta 15 bussen till Sollebrun/Trollhättan och till min mor. Fina, fina mor. En helg i Timmervik är alltid lugn och dov. Inget överväldigande. Vi gör som vi vill. Vi gör det vi vill. Ofta bakas det något och så även denna gång. Nötkakor och Bluberrycorn cupcakes. De ska bli så spännande att se hur de blir.

Nu börjar svenska lektionen. En sista kraftansträngning. ( För vi räknar inte Religionslektionen som en ansträngning)